Aston Villa – En klubb med gamla meriter
Burnley FC bytte en gång färg på matchstället i syfte att efterlikna det framgångsrika och mäktiga Aston Villa. Det fanns inget större i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet än Aston Villa som var med och startade ligan 1888 och är en av de klassiska klubbarna genom historien.
Sju ligatitlar är det få lag som kan ståta med, särskilt när sex av dem togs fram till och med säsongen 1909/10. Lägg därtill fem FA-cuptitlar, varav sex togs fram till 1919/20, så inser man vilken storhet Birmingham-laget var under tiden från ligans bildande 1888 till 1920-talet. Deras skotske manager George Ramsey är tillsammans med sex mästerskap den med näst mest ligatitlar genom tiderna tillsammans med Liverpools Bob Paisley som under 1970- och 80-talen tog lika många titlar. Endast den oslagbare Sir Alex Ferguson hamnar före med osannolikt 13 ligatitlar.
Tuffare efterkrigstid
Efterkrigstiden har dock inte varit lika framgångsrik. På femtiotalet bärgades ytterligare en FA-cuptitel, vilket innebar att om Villa hade lyckats rubba Arsenal i finalen 2015, så hade en 58-årig väntan varit över. Nu är den inte det.
Aston Villa har dock utvecklats som ett mycket framgångsrikt ligacuplag. Redan i den första upplagan 1960/61 tog Villa hem bucklan och sedan blev det två till på 70-talet samt ytterligare två på 90-talet. En final som sticker ut var mot Everton 1976/77, för övrigt det mötet som är det mest spelade i Englands fotbollshistoria, då båda varit med från 1888, med hyfsat få år i lägre divisioner. Det krävdes två omspel och det sista blev en äkta klassiker på Old Trafford, där Villa vann med 3-2. Bland annat efter två mål av deras store stjärna Brian Little och ett magiskt långskott från backen Chris Nicholl.
En gyllene historisk oas fann Aston Villa i början av 80-talet. När klubben förlorade ligacupfinalen 1971 mot Tottenham, vilket dock fick ses som en magisk prestation då laget låg i division 3 (motsvarande League One). Klubbens var nere i en djup mörk källare, där det var långt upp till forna tiders ljus och ära. Men 1974 kom managern Ron Saunders till klubben och började så sakteliga bygga ett lag. Först in 1975 var en mittfältare vid namn Dennis Mortimer, som skulle få lyfta den finaste av pokaler och bli en nyckelspelare som lagkapten. Han fann även en ruskigt begåvad mittfältare vid namn Gordon Cowans i de egna ungdomsleden.
Därefter byggde han vidare. Undan för undan. Målvakten Jimmy Rimmer, backarna Allan Evans, Ken McNaught och Kenny Swain. Mittfältare som Des Bremner och Tony Morley samt forwarden Gary Shaw som också han togs från de egna leden och ersatte storstjärnan Brian Little. Inför säsongen 1980 pungade Saunders ut med rekordsumman 500 000 pund för den sista pusselbiten – landslagscentern Peter Withe. Resten är historia, då laget 1980/81 tog hem ligamästerskapet och fortsatte med att utföra det mest osannolika av allt – vinna Europacupen för mästarlag säsongen efter. Saunders hade tyvärr avgått mitt i den säsongen, så det var vikarien Tony Barton som fick vara med om bragden.
Europacuppokalen 1981/82
I finalen mötte de FC Bayern Munchen och var rejält nederlagstippade. Dessutom hårt tillbakapressade under stora delar, men så var där ett magiskt ögonblick. De tre offensiva spelarna som förgylld säsongen innan och skapat avund hos konkurrenter kombinerade. Gary Shaw tar fram bollen och spelar ut till Tony Morley som avancerar in i straffområdet, skickar en tyska back upp på läktaren och lägger in bollen till en framstörtande Peter Withe, som rakar in bollen i öppet mål. Kommentatorns reaktion sammanfattar allt:
”Oh, It must be! And It is! Peter Withe!”
Tyvärr lyckades in inte Aston Villa bygga vidare på detta, men en ligatitel och Europacup är mer än de flesta lag klarar av. Dessutom fick de härdade Villa-fansen lite upprättelse för det en gång så stolta klubbemblemet.
Under 90-talet fanns dock tecken på en ny vår. Managern Martin O Neill byggde ett välspelande och mycket svårslaget lag som ideligen skuggade de allra främsta i toppen och dessutom fick ihop till två ligacuptitlar. Tyvärr slutade O Neill lite för tidigt eller så var det för sent, eftersom han inte lyckades ta det där sista steget och O Neill hade svårt att komma överens med ägaren Randy Lerner om framtiden och O Neil sökte istället nya framgångar som Irlands förbundskapten.
Relaterade Inlägg
Om hellstrom
- Updated: July 30, 2015
Du måste vara inloggad för att lämna en kommentar Login